zeropounds

Njae..jag ska nog försöka mig på att icke äta godis ALLS. För alltså.. haha, så länge det är helg så äter jag godis under dagarna om det står framme. Står godis framme så är det kört haha. Visst, jag reglerar ju resten av dagens intag efter godisintaget också, men det är ju inte heller speciellt bra, man förlorar ju viktiga näringskällor på så sätt - godis är ju verkligen 0 näring...
Visst, klart man kan unna sig då och då när man tränar så här mycket, det tycker jag med. Men godis ska det INTE bli i alla fall. Unna sig under en dag gör väl inte så mycket skada på träningen, men hålla på så här under flera dagar..njae.
I så fall unnar jag mig hellre mina favvo chips med färre kcal i sig. Och så mindre intag eller så. Läkerol, sockerfritt.. ja. Men inte godis. Nope.

Sitter hemma hos min pojkvän och vaknade för bara en stund sen. Underbart att sova ut! :)
Ska väcka honom om 1-2 h (ja vi har helt annorlunda dygnsrytmer, jag LYCKADES hålla mig vaken till midnatt igår medan han enkelt sitter uppe till 6 på morgonen...).
Igår kom jag hit efter min föreläsning som först blev inställd och sen inte var inställd (?), jävla strul i skolan som alltid..Åkte upp till en mataffär innan tåget gick för att köpa light energidrycker, läkerol... och en stor fet påse godis. Jag var lite småsugen och tänkte att vad fan - jag ska unna mig. Jag vill inte vara ätstörd och ha ångest ständigt. Jag vill kunna mysa med min egna pojkvän och käka godis och se film! Men jag vill ju också vara smal och fin... lite beslutsångest, men köpte godis ändå. Antagligen främst också för att jag var hungrig, HAHA. Nädå.

Så igår bosatte jag mig i hans säng, vi såg Mästerkatten i Stövlar och sen nån annan komedi, käkade mängder av godis och vid 9 tyckte han det var dags för middag (de andra i hans familj hade ätit tidigare men inte lagat åt oss då vi tänkte fixa lite senare, ingen av oss var så hungrig så), så vi gick ut till pizzerian eller vad man ska kalla det så han kunde få sin flottiga hamburgare och jag min goda grekiska sallad....mmmmm. Kan leva på det där, så gott!

Har ingen aning om vad dagens intag var, frukosten blev liite upptinade frukter med 1-2 små msk kesella, sen förmodligen 2-4 hg godis och grekisk sallad (typ 0 kcal, äter bara gurka, sallad, lite tomat, lite tzatziki och av fetaosten lite).
Men magen var platt och snygg idag trots det! Positivt. :) Blev lite chockad, eftersom jag återigen har krånglig mage plötsligt, inte gått på toa ordentligt på några dagar.. och den är ändå platt. :) Gött det!

Jag är lite rastlös och träningssugen då jag inte kommer träna nåt förrän måndag.. men det är nog bra det med tanke på knäet, sjukgymnasten var inte jätteglad i att jag tränar 5 dgr i veckan, 2-3 pass/kväll beroende på vad man hinner. Och inatt vaknade jag av att knäet låste sig så konstigt igen att jag vaknar av smärtan och nästan skriker. Men annars börjar det bli bättre. :)

Varför går jag inte ner i vikt för? Visst, min mage har  i princip slutat fungera.. men det är ju inte så att jag kommer tappa 3-4 kg när det väl startar igen så att säga.
Fan vad deppig jag blir. Tränar 2-3 ggr/dag, ser till att äta "rätt" och lagom, men går ändå inte ner i vikt.
Igår hade jag nog hamnat på.. max 1200. Men även om jag hamnat på 1500 eller så, borde jag ju ha gått ner? 1 h zumba och 1 h body pump (styrketräning) borde ju gett något resultat.
Det är inte vattenvikt, inte nära "veckan".. ja. Jag vet inte, jag förstår inte.
Kanske kan det hjälpa att skriva matdagbok trots allt då. Det ÄR ju ett bra tips inte bara för äs-människor utan ett klassiskt knep för alla som vill gå ner i vikt eller så.

Blä, det gör mig så opepp.. men nej, jag ska inte ge upp! Så mycket styrka tränar jag nog inte för att det ska väga upp viktminskning, även om muskler väger mer än fett. Men, för säkerhets skull... ska jag nog börja mäta lite istället. Testat mäta nåt ställe, och mäter om det en vecka senare också. Så kanske man får nåt resultat..

Usch, jag kräkte innan så nu har jag sjukt ont i halsen... och nej, inte kräkte pga mättnad eller ångest! Det är bra det åtminstone. Nej jag började må sjukt illa (förmodligen av magkatarren och/eller laktoskänsligheten el. dyl) och det bara eskalerade.. utan att nåt hände. Så ja, jag stoppade två fingrar i halsen och kräkte upp vad det nu var som orsakade illamåendet. Jag tippar på kesellan - i vissa perioder, när magkatarren är som värst (som den varit på sistone i princip) så fungerar inte mjölkprodukter och såna sura grejor som fil, kesella eller liknande. Då går jag bara runt och mår illa på så obehagligt sätt, som när man är grymt jävla bakis typ. Så ja, det var kanske inte nåt bra beslut att spy upp men faktiskt hellre det och bli av med illamåendet än att gå runt och vara illamående i flera timmar framöver.

Idag ska jag få mitt bcaa som jag köpte med min kompis när hon beställde sina grejor till träningen, ska bli gött! Det är som energidryck för musklerna typ. Med viktiga aminosyror, som man får i sig i maten. Och mitt proteinpulver kom igår, såå gott! Vaniljsmak :) (alla som känner mig vet att jag älskar allt med vaniljsmak,-doft osv.;P). Kan levap å det känns det som . Eller nä, det hade nog blivit enformigt.
Men det är ett bra tillskott eftersom jag äter så lite kött. Jag tycker inte riktigt om det, speciellt inte gris - det vägrar jag äta. Ja, inte om jag är bortbjuden såklart, jag är inet den som klagar och ställer till med diva-krav mer än hemma haha. Men jag hatar verkligen t.ex. grisfärs. FY FAN. Alla mina muslimska vänners mödrar älskar mig haha. Nä, skämt åsido. Men ja, eftersom jag äter så lite kött, dvs proteinintaget är lågt hos mig, är det ett bra tillskott ändå. Kan ha det som måltidsersättare då och då också - jag valde ett med färre kcal än vanligt. I vanliga fall ligger de på 165-300 kcal. Detta är på ca 120 :) Återigen, babysteps - 200-300 kcal för en måltid är egentligen inte särskilt mycket.. men för mig är det ju det egentligen. Så ja, det kändes bättre med 120, för då kan man också ha det vid sidan av en annan mindre måltid, t.ex. en frukt ändå. Så det blir lite variation. :)
Nej, nu är det snart dags att träna. Gotta go! Sköt om er alla. :)

xoxo

Jag hittade de här två bilderna för någon dag sedan. Jag vill ju vara smal, fast och ha lite muskler, men inte överdrivet. För mycket är absolut inte fint på tjejer, inte killar heller för den delen. Det ska vara lagom.
Jag tyckte faktiskt de här bilderna var jävligt snygga om jag ska vara ärlig. Absolut inte mer muskler, och jag kan ju tänka mig att de är rätt redigerade, airbrushade och så, de är kanske mer tonade än väldigt synliga i verkligheten, men... det är jävligt snyggt.
Inspirationsbild kanske? :)

Nyss hemkommen från skolan och har t.o.m hunnit äta lunch!
Vi hade bara gruppmöte ang. projektarbetet och delegerade ut lite uppgifter, och sen hem igen. Var rätt gött ändå att komma hem så tidigt från skolan, men hade varit ännu härligare att få sova vidare. ;D
Jag förstår inte, jag behöver så grymt mycket sömn verkar det som! Jag sover mycket bättre när jag har tränat, somnar tidigt och vaknar inte alls under natten mer än för att gå på toa kanske. Som nu inatt - jag somnade senast 22.30, vaknade 03.05 för att gå på toa, och sen ringde klockan 7.  Ändå minst 9 h sömn. Och jag är dödstrött nu trots allt .Skumt.

Igår blev det box som sagt. SÅ FUCKING KUL. Älskar det, och jag är nog starkare än jag trodde, eller orkar mer än innan. När vi körde de hårdare slagen flög min kompis bakåt, hon orkade verkligen inte hålla emot mitsarna på mina slag, haha...

Btw, känns som om jag tar allt fler steg åt det friska hållet än det sjuka nu faktiskt... visst jag vill vara smal som fan, men inte som anorektiker. Det är inte fint. Jag vill vara smal, fast i kroppen och ha lite muskler. Det ska synas att jag är aktiv liksom, och tränar. Inte att jag slänger bort mitt liv på att spy och svälta (förlåt om ni tar åt er, men jag hoppas ni förstår - det är inget elakt menat, absolut inte, främst att det inte ÄR bra för kroppen eller vikten ens egentligen i det långa loppet). Visst, jag är jävligt obsessed med att hålla koll på maten och så, får fortfarande ångest vid mättnadskänslor eller om man ätit lite för mycket. Och jag har fortfarande ångest vid tanken på att äta godis eller chips... men generellt sett liksom, det känns ändå bättre. Främst eftersom jag inte eftersträvar ett anorektiskt ideal längre! Och förändring sker ju inte på en gång, babysteps..

Det känns som om bloggen börjar bli en mer... träningsblogg haha. Hälsoblogg. Inte äs-blogg. Vilket ju är positivt.
Eller är det bara jag som tycker det?

Annars då? Idag är en bra dag. Är glad, inte så pigg men det kan man lösa lätt med lite light energidryck och en powernap. Ser fram emot träningen ikväll, body pump och zumba. Knäet börjar bli bättre, ta i trä! Det börjar bli bättre och bättre, vissa stunder är sämre, men i det hela stora är det åtminstone mycket bättre än förra veckan. Och imorgon åker jag till mannen direkt efter sista föreläsningen för lite mys och skratt. Underbart! Jag känner mig.. lycklig idag. Positiv. Jag älskar livet.

Har varit hos sjukgymnasten nu, gick väl sisådär. Fanns ingen direkt anledning till mina smärtor, utan mer två eventuella orsaker som man aldrig ens kommer kunna förklara - de bara händer. Och läker av sig själva. Man vet inte varför, inte hur lång tid det tar eller hur det uppstår. Typiskt.
Men har mindre ont nu så går nog åt rätt håll igen åtminstone. Å andra sidan har jag ju gått med det i två veckor, så det är väl fan på tiden också.

Har ätit ca 200 kcal nu.
Är fan fortfarande hungrig! Det är nog en sån konstig dag idag, har vissa sådana dagar.. ni vet, man är STÄNDIGT hungrig typ. Äh, vet inte, bara att undvika äta massa skit helt enkelt.
Blir träning ikväll, box och gummiband. :) Ev också body balance. Hoppas mitt proteinpulver har kommit också!! Ska bli skoj att se hur det smakar.

Just nu känns det bara som om jag kan somna närsomhelst... är dödstrött. Ska se om man kan få sig en powernap sen!

Happy valentines day to y'all :)!

Fan då, jag sabbade med 1 portion chokladpudding,. och liite lite grädde. Blöh. Dåligt gjort.

Jag har fortfarande inte besämt mig ang. "unna" sig eller ej, eller bara köra på max 5 (tex) st godisbitar på helgen och sen bara typ läkerol eller så. Fan vad jag önskar att det sockerfria godiset fanns kvar som fanns när jag var som sjukast. Lite kcal, en relativt stor mängd... och GOTT. Då hade jag inte haft denna beslutsångest.
Allt jag vet är att jag INTE ska äta sånt skit mitt i veckorna (fail ikväll, jag vet men jaja..).
Imorgon får jag klura ut lite matregler och sådant antar jag...

Puuuuuuh, mätt efter middagen.. vill bara spy, men jag vet att det är för mättnadskänslan. Och jag vet att den snart försvinner eftersom min middag främst bestod av sallad, och lite, lite potatismos med två skivor falukorv. Mycket? Lite? Jag kan inte se skillnad längre. Jag tror inte det blev så mycket kcal i alla fall. Jag är mest nojjig eftersom korven är i rätt tjocka skivor ändå, enligt mig.
Dagen har ändå gått rätt bra, har dock inte tränat eller promenerat pga knäet och mina fötter (vetifan varför jag har ont i dem idag, får väl se imorgon när jag ska till sjukgymnasten med knäet ändå). Min syster har skjutsat mig till tåget och hem därifrån också, och vi tog bussen till och från skolan från tågstationen. Det är för kallt ute, och för jobbigt att gå i hård snö + is med mitt knä. :(
Nåja, dagen har sett ut ungefär så här:
Frukost: Grov macka med keso - ca 100 kcal.
Tidig lunch (pga tentan): Wokade grönsaker - ??? kcal  150?? (+ sötsursås, lite majs och lite lågkcal fetaost liksom)
Mellanmål: 1 grov macka med keso + 1 smoothie - ca 250 kcal (blää...)
Middag: 2 falukorvsskivor, mycket grönsallad, tomat,gurka, lite majs, fetaost, ketchup, några få gafflar potatismos.

Hoppas inte det är så mycket...
Ska lägga mig tidigt idag i alla fall, känner hur trött man är i ögonen. Tänkte egentligen skita i "sovtider" ikväll och sova ut imorgon, men eftersom jag ska till sjukgymnasten vid 9 så funkar inte det riktigt. Och det är en bit att gå, absolut inte för långt eller så, men... kylan! Det kvittar hur mycket kläder jag än tar på mig, jag är så kall i alla fall, och värken i höft och knä blir bara värre av kylan. Så jag tar bilen imorgon till sjukgymnasten, vilket innebär att jag får gå upp vid 5 för att skjutsa pappa till jobbet... kul. Får ta en powernap under dagen så jag är pigg lagom till kvällen, för då ska jag träna! Ett pass gummibandsträning, ett pass box och sen body balance direkt efter. :) Lovely! Blir inte så mycket träning i veckan, blir zumba på onsdag och ev. body pump om jag hinner efter skolan, torsdag och fredag blir det inte mer. Men det är kanske lika bra, och vila knäet lite ändå. :)

Puh, nu är jag mätt... blev nog lite för mycket grönsaker trots allt. Har ätit en macka till frukost innan, tidigt - ca kl 6. 100 kcal.
Nu wokade grönsaker, tog lite extra eftersom jag ska vara borta så pass länge då jag har tenta idag.
Jag kommer inte klara den, men whatever. Det är jag beredd på. Har varit så omotiverad sen i julas, men jag tror faktiskt att det kan börja komma tillbaka nu... Och det är omtenta i april, så den satsar jag på då! Det är ju ett tag till så man har lite tid på sig att hinna plugga till den vid sidan av ordinarie plugg. :)

Idag känner jag mig snygg. Nja, inte v.g kroppen. Är stenhård och svullen i magen, och har ont. Fattar inte vad som hänt, fick magproblem bokstavligen talat över en natt för ca en månad sen. Samma som med knäet för två veckor sen, de smärtorna kom bokstavligen talat över en natt.
Nåja, back to the subject. Har sminkat mig fint, låtit bli att platta håret så det är lite naturligt lockigt och rufsigt. Ja, i ansiktet känner jag mig snygg faktiskt. :) Det får väl väga upp för resten av kroppen.

Riktigt gött att komma hem och se att vågen inte förändrats TROTS allt man tryckt i sig i helgen. Usch vad vidrigt ändå haha.

Har börjat fundera på hur jag ska göra med godis och sådant... vissa, även de som tränar stenhårt, har en "ätardag", då de t.o.m tillåter sig att äta lösgodis eller så. Medan vissa kör stenhårt på att förbjuda det.
Jag har förbjudit det en gång innan, det gick bra när jag var sjuk som fan i uns men... jag är sådan som ju mer man förbjuder nåt desto mer vill jag ju ha det.
Men om jag börjar äta en godisbit har jag svårt att sluta.
I och för sig, när jag var sjuk, innan det gick för långt, tillät jag mig att äta godis. Men bara x antal, kommer inte ihåg om det var 4-5 st. Det är, oftast, max 100 kcal liksom. Och det funkade bra faktiskt.

Hur tycker ni? Förbjuda, tillåta x antal bitar under en dag eller ha en s.k ätardag och släppa lite på reglerna?

Igår var en rätt dålig dag. Framför allt framåt eftermiddagen.
Jag är rädd (och för övrigt också säker på) att inte klara tentan på måndag. Vilket betyder... att jag nog inte får fortsätta nästa termin. Denna kursen + en annan måste vara godkända för att man ska få fortsätta. Så, jag får väl gå om i så fall, antar jag? Vet inte hur det fungerar. Och ja, att gå om är väl inte hela världen, problemet är ju att jag inte vet om jag ens vill fortsätta.
Jag vill plugga det jag pluggar, men jag trivs inte där jag gör det. Och tyvärr finns inte det programmet i dess helhet någon annanstans heller...

Det är nytt, fortfarande görs ändringar och det utformas. Och tyvärr drabbar det oss studenter, naturligtvis - vi blir deras testkaniner. Tyvärr.
Jag vet en hel del olika saker jag vill plugga. Men samtidigt vill jag inte. Eller så kommer jag inte in där - jag saknar kanske något poäng eller HP.
Jag har bestämt mig för att söka in på andra utbildningar i vår, som en plan b. Jag vill fortsätta här om jag får... och om jag tvingas gå om ska jag kolla runt på annat också och då bestämma mig.

Jag vet inte vad som har hänt riktigt. Kan man få ADD som vuxen, om man varit raka motsatsen som barn? Jag har alltid varit lugn, superduktig i skolan, artig, blablabla. I gymnasiet blev det väl lite sämre, men jag tror mest det beror på min ÄS, då var jag också väldigt sjuk och mager - klart att man är trött och koncentrationen rubbas?!
Förra året gick det bra i skolan, oftast, för det var något jag redan hade en hel del kunskap om och intresserade mig av. Teoretiskt, tyvärr inte lika bra praktiskt för det ingick en del - för mig - obehagliga moment...och därför hoppade jag av.Men det var också nån gång under förra vintern jag började märka förändringar. Kunde inte koncentrera mig längre stunder, tappade fokus hela tiden i mitt pluggande. Och det är fan så mycket värre nu. När jag ska sitta och plugga, sitter jag MAX tjugo-trettio min (inte ens då oavbrutet) och pluggar, sen klarar jag inte mer, blir rastlös i hela kroppen.
Alla symtom stämmer in på mig v.g ADD, men de är rätt generella kan jag tycka, de kan bero på så mycket annat. Man blir ju likadan om man gör något man inte är intresserad av, tycker är för svårt eller som orsakar stress, right?
Jag är duktig på att planera osv, så det stämmer inte in på mig, det symtomet. Men just att man har svårt att motivera och skapa energi för större uppgifter, trots man vet att de är viktiga osv... Det är ju som ADHD, fast utan hyperaktiviteten.
Är det bara inbillning från mig, eller kan det verkligen förändras så i denna åldern? Det är ju trots allt "vuxenversionen" av ADHD...

Idag är en sådan dag då jag hellre kryper ner under täcket igen med en serie igång non-stop, och slipper prata överhuvudtaget.
Men när jag tittar ut på solen, den blåa himlen, och ignorerar snön önskar jag att jag vore utomlands, nära ett hav. Fylls av energi och önskar att jag kunde springa ut barfota i ett löst linne och shorts, ställa mig med tårna i havet, känna värmen mot min hud och njuta av friheten och lugnet havet ger mig. Andas havsdoft, känna håret locka sig av fukten och njuta av varje solstråle mot min hud. Känna hur värmen sprider sig i kroppen och mjukar upp alla hårda och spända muskler, lugna min inre oro. Bara leva.

Om jag har levt ett tidigare liv som en annan människa kan jag svära på att jag levt ett liv fyllt av frihet och värme, någonstans på andra sidan ekvatorn, i ett varmt klimat.
Jag trivs inte i Sverige och med Sveriges mentalitet, trots att jag är född och uppväxt här med helsvenska föräldrar och släkt. Jag tycker inte om dess klimat mer än för syns skull, mentaliteten och allt tråkigt folk. Ja, jag tycker Sverige är ett tråkigt land. Det är ett bättre land än andra på många sätt och vis att bo i, men för en fri själ som mig är det ett fängelse. Man kan inte säga eller tycka vad man vill för då sätts man genast in i en kategori, en stämpel sätts på en. Jag kan inte göra eller leva vad och hur jag vill så länge det strider mot normen om att plugga, jobba på ett tråkigt jobb, hålla käften vid missnöje och inte klaga.

Jag känner mig instängd. Ända sedan jag började gymnasiet har jag velat åka utomlands, plugga på college i USA eller något annat land. Inte nödvändigtvis för att andra länder är så mycket bättre än Sverige, men för att få uppleva deras kulturer, folk och mentalitet. Hitta min plats här i vår stora värld.

Det är nog lite därför jag tyckt så mycket om att vara full tidigare. Då släpps alla normer; vill jag sjunga och dansa ute på gatan så gör jag det och folk tar efter utan vidare.
Och det är nog lite därför jag går och längtar till sommaren hela året; folket häromkring blir automatiskt friare, gladare och lite mer avslappnade. Dessutom åker jag utomlands om sommaren med min pojkvän numera, och får känna mig fri.
En känsla jag bara hittar när jag är med min pojkvän - då är jag fri. Mig själv. Och inget annat existerar än vi två.

Det går riktigt jävla skitdåligt i mitt pluggande just nu. Har tappat motivationen, tycker inte det är kul. Att jag dessutom är trött och har huvudvärk så ofta hjälper ju inte. Det är en jättebra utbildning och jag kommer ha så mycket nytta av den, men det är ändå tråkigt och omotiverande... vet inte ens om jag vill gå kvar där, mest pga det är dåliga lärare. Men jag vet inte heller något annat att göra, och jag har ingen större lust att gå hos AF och söka jobb och bara.... vänta. Det är så svårt utan rätt utbildning med jobb dessutom ju, och jag vill inte ha något dåligt jobb resten av livet där jag inte trivs. Allt jag kan tänka mig att jobba med kräver utbildning liksom, i princip.

Jag hade kunnat tänka mig att jobba som frisör dock. Jag tycker sådant och styling är kul. Men att betala ca 100 000 kr för utbilningen... shit, jag vill inte ens ta studielån liksom.

Nåja, får väl helt enkelt ta mig samman. Det är nog bara en liten dipp jag har just nu.

Ikväll ska jag träna två pass i alla fall, body pump och balance. Det sista är ju inte träning på så sätt, eller lite styrka och smidighet är det ju... men inget jobbigt i alla fall. Det är mest skönt. Ska åka lite tidigare och sitta och stretcha. Hoppas att det inte är så mycket folk där då bara.. men det lär det väl i och för sig vara, brukar vara det kl. 18.

Jag har bestämt mig för att lägga upp en bild på mig. Bloggen blir lite mer personlig, och jag kan använda det som reverse thinspo. Jag tycker dock INTE det är likt mig, jag ser sjukt vältränad och smal ut redan faktiskt, men det stämmer inte. Jag är rätt lös i hullet, och rumpan är PLATT i princip. Nja, inte så platt som förut i alla fall, men inte alls som på bilden. Ljuset och ställningen gjorde nog rätt mycket... för jag är inte vältränad alls, det är uppriktigt sagt omöjligt. :P
Ni ser dessutom hur groteska mina armar är? Helt oproportionerliga... har alltid skämts över dem, gör det varje sommar. Hatar gå i linnen och t-shirts pga dem. Även när jag var som smalast var de stora i jämförelse. Men det är klart, alla har sina  problemområden.

Känns lite som att jag börjar bli sundare och friskare i mitt tänk. Jag vill inte längre bli extremt benig och mager. Visst, jag vill skymta bröst-,rev-, nyckel- och höftben... men ändå vara smal och fast i kroppen, lite som man ser hon kvinnan för ab-circle reklamerna eller vad de heter, fast med lite mindre muskler ändå.. äh, ni förstår nog. Måste satsa på att träna armarna dock, de är fladdriga och hängiga och helt groteska, haha!

Så som sagt, bilden är egentligen inte extremt likt i verkligheten, då jag är mycket lösare i hullet osv... dessutom är jag ju helt platt upptill, jevla sport-bh. Tuttarna är ju faktiskt min - bokstavligen talat - största tillgång, tills den åker på. ;D

I have this sinking feeling
Something's weighing me down
I am completely saturated

The waves are crashing closer
My feet already drowned
Doing the thing I said I hated

They've been swimming in the wrong waters
Now they're pulling me down
But I am clinging to you, never letting go
'Cause I know that you'll lift me out

Have your way here
Keep me afloat
'Cause I know I'll sink without you
Take this ocean of pain that is mine
Throw me a lifeline

I wake up feeling convicted
I know something's not right
Re-acquaint my knees with the carpet

I have to get this out
'Cause it's obstructing you and I
Dry up the seas that keep us parted

'Cause they've been swimming in the wrong waters
And now they're pulling me down
But I am clinging to you, never letting go
'Cause I know that you are gonna pull me out

Have your way here
Keep me afloat
'Cause I know I'll sink without you
Take this ocean of pain that is mine
Throw me a lifeline

Ooh oh yeah

They've been swimming in the wrong waters
Now they're pulling me down
But I am clinging to you, never letting go
'Cause I know...
(I won't let go, I won't let go)
'Cause I know
Yeah-yeah-yeah..

That you'll have your way here
Keep me afloat
'Cause I know I'll sink without you
Take this ocean of pain that is mine, yeah-yeah

Have your way here
Keep me afloat
'Cause I know I'll sink without you
Take this ocean of pain that is mine
Throw me a lifeline

Har fastnat för Brooke Frasers låtar, bara pga en av hennes låtars skull - en vi har på body balance på gymmet. Den är vacker, lugn. Lite sorglig. Hon har grymma texter, fina.
Mår inte riktigt bra ikväll. Känner mig.. orolig, ångestfylld. Har lite svårt att andas, pga det. Känner mig riktigt rastlös...
Jag vet att allt är toppen mellan mig och min pojkvän. Ändå kan jag inte låta bli att nojja. Han kan ju få så mycket bättre egentligen. För att inte tala om snyggare! Lite delvis därför jag tränar så hårt också.. ska bli lika smal och snygg som innan, fast lite fastare i kroppen också i det hullet jag har. Trots våra fina framtidsplaner, våra minnen, våra känslor och all trygghet och tillit vi delar kan jag inte låta bli...att oroa mig för att någon ska komma i vägen och förstöra. Hans ex har redan försökt, och mitt lite halvt, indirekt. Nu är det väl inga större hot egentligen ju. Men ni fattar grejen antar jag.
Jag är nog bara stressad och deppig ikväll helt enkelt. Tänker lite väl mycket, och hade behövt hans lugnande famn, och röst.

Ska i alla fall gå till gymmet tidigare imorgon, sätta igång min lugna spellista och sitta och stretcha innan. Förebyggande för träningsvärk, skönt och riktigt avslappnande. För mig åtminstone, som är en vigapa. :) Så blir jag lite lugnare inför träningen. Ska jobba på andningen också lite. Och därefter är det body balance... knäet blir stelt eftersom det inte är mycket rörelse på så sätt, men lugnande för själen. Rogivande liksom. Skönt det, jag behöver lite lugn och ro och avkoppling...

För ibland känns det verkligen som om jag simmar och drunknar. Som om vatten tränger in i mina lungor, paniken bryter ut. Jag trampar vatten tills jag blir trött, känner hur man sjunker i en svart avgrund... men där är ingen som kan dra upp mig.