Tisdag
Varför känner jag mig så skyldig? Jag har egentligen inte gjort nåt. Men jag kan inte låta bli att le när min vän, D, som jag egentligen vet är intresserad av mig lite sisådär, smsar. När han skriver tidigt på morgonen för att höra hur jag mår, när jag mått dåligt kvällen innan. Som tjatar på mig att jag borde kolla upp det. Som verkar genuint bry sig. Jag kan inte låta bli att le och bli glad av det, för det är raka motsatsen till min pojkvän. Som mer skulle skrivit ":( hoppas det blir bättre snart älskling". Eller dylikt. Och som inte skulle hört av sig mer förmodligen.
Men tack vare mina gamla killar vågar jag inte förlita mig på glädjen heller. Han kanske bara driver? Han säger att jag verkar som en så underbar person, vän, och är så vacker. Han - som är typ SKånes snygging eller något - säger så om mig? Nä. Tyvärr, tror inte det.
Och jag mår ännu sämre när jag tänker på om vi skulle göra slut. Allt vi lovat varandra... jag ljög inte när jag sa att jag alltid ville vara med J. Absolut inte. Och jag ljuger inte när jag säger att jag fortfarande älskar honom, alltid kommer att göra det. Långt ifrån.
Men jag känner mig som världens sämsta person när jag tänker på D, när jag funderar över min osäkerhet över J och mig, funderar över hur det kommer gå. Känner mig ungefär som om jag vore otrogen.
Jaja.. ska sluta störa ert läsande med mitt kärleksbry.;)
Träningen igår gick bra, var jobbigaste step passet EVER! Tog i riktigt mycket, och det kändes ju definitivt i kroppen efteråt - antagligen en kombination av Celsius som jag kastade i mig, bcaa jag tagit innan, sjunkande blodsocker och att jag tog i så mycket.. för när jag kom hem kändes det ungefär som den stresskolapsen jag fick i höstas, fast inte så illa. Mådde grymt illa, var yr trots jag låg ner och precis hade ätit osv. Mådde riktigt dåligt.
Idag är det lite bättre, men känns väl fortfarande sisådär i huvudet. -0,5 kg sen igår i alla fall, om inte mer. :)
Ikväll blir det box, får se om det blir någon styrketräning också! :) Igår blev det biceps, triceps och nacke. Bränner lite lätt i triceps idag. ;)
Men tack vare mina gamla killar vågar jag inte förlita mig på glädjen heller. Han kanske bara driver? Han säger att jag verkar som en så underbar person, vän, och är så vacker. Han - som är typ SKånes snygging eller något - säger så om mig? Nä. Tyvärr, tror inte det.
Och jag mår ännu sämre när jag tänker på om vi skulle göra slut. Allt vi lovat varandra... jag ljög inte när jag sa att jag alltid ville vara med J. Absolut inte. Och jag ljuger inte när jag säger att jag fortfarande älskar honom, alltid kommer att göra det. Långt ifrån.
Men jag känner mig som världens sämsta person när jag tänker på D, när jag funderar över min osäkerhet över J och mig, funderar över hur det kommer gå. Känner mig ungefär som om jag vore otrogen.
Jaja.. ska sluta störa ert läsande med mitt kärleksbry.;)
Träningen igår gick bra, var jobbigaste step passet EVER! Tog i riktigt mycket, och det kändes ju definitivt i kroppen efteråt - antagligen en kombination av Celsius som jag kastade i mig, bcaa jag tagit innan, sjunkande blodsocker och att jag tog i så mycket.. för när jag kom hem kändes det ungefär som den stresskolapsen jag fick i höstas, fast inte så illa. Mådde grymt illa, var yr trots jag låg ner och precis hade ätit osv. Mådde riktigt dåligt.
Idag är det lite bättre, men känns väl fortfarande sisådär i huvudet. -0,5 kg sen igår i alla fall, om inte mer. :)
Ikväll blir det box, får se om det blir någon styrketräning också! :) Igår blev det biceps, triceps och nacke. Bränner lite lätt i triceps idag. ;)
