Onsdag
Idag ska jag baaaaara sitta och plugga. självdisciplin! Tentan är imorgon så idag är det bara att läsa, läsa, läsa! Ingen dator, inte massa mobil.. förhoppningsvis kan väl grabbarna hålla sitt spelande på en lägre nivå än vanligt om de ska sitta här och spela.
Igår följde jag med dem ut och fiskade. Egentligen ville D att det bara skulle vara han och S, hans vän som brukar vara här, men kompisen ville fråga nån annan snubbe ocskå. Så D tog med mig, + att då kunde jag köra alla dit och hem så killarna kunde dricka öl. Nån nytta får man väl ha av mig? Haha. Jag tog med mig böckerna och satt och pluggade och rökte. Sen blev det för kallt för att plugga. Alldeles för kallt. Aldrig mer, fy fan vad jag frös...
Vi kom hem rätt sent, tog nån macka och skulle kolla på film. Vet inte hur vi kom in på det, men vi kom in på träning, vikt osv. Jag frågade väl hur mycket som är rimligt att gå ner/vecka, och blev rätt missnöjd med svaret - jag hade ju velat gå ner mer än typ 0,75 kg. Han frågade hur mycket jag hade tänkt gå ner då, vilket jag ju inte kan svara på. Jag vet knappt själv. Jag vill gå ner några kg för att bli lite fastare och plattare. Den andra sidan av mig vill ju bli jätteliten igen - sist fick jag ju ändå behålla lite tuttar, höftfett och liite kvar på magen. D sa, igen, att han inte ville jag skulle gå ner i vikt, mina bröst lär ju försvinna (killar....) och det ÄR inte fint att vara helt hård och mager som tjej. Okej med platt mage om man har lite lovehandles tydligen, men fett ska finnas ändå. Han frågade hur mycket (lite) jag hade vägt innan och blev väl rätt chockad över att höra det. Han tycker att jag är superlätt, både liten och otroligt lätt att lyfta och hålla på med, så när jag sa att jag ju hade vägt 10-15 kg mindre blev han väl rätt chockad. Frågade om jag hade haft problem med vikten, och inte kunde gå upp i vikt. Sa att ja, jag hade problem med vikten men aldrig att jag inte kunde gå upp i vikt. Frågade om jag tränade mycket, och jag sa rätt ut som det var - jag både tränade hårt som fan och svälte mig genom hela gymnasiet i princip.
Så, då var det sagt. Han kanske förstår mina matvanor lite bättre nu? Vi snackade inte mer om det sedan, skönt är väl det. Men ja.
Över till något annat. Jag har bebisnoja på huvudet nu. Inte nog med att folk får bebisar kors och tvärs, D har ju också pratat lite om det... eller ja, att han vill ha en bebis och så, och ibland har han nämnt oss två med en bebis. Som i lördags när han berättade att han egentligen såå gärna ville byta ut mina piller och så, slänger ibland iväg kommentarer såsom "äh skit i dem idag" när jag rusar upp ur sängen på kvällen för att inte glömma ta ett. Dagarna blandas ihop nu, men det var två dagar under förra veckan då jag fick mindre blödningar. Konstigt nog, ibland har jag fått en liten ungefär en vecka innan mens. Nu fick jag en liiiten jävel en kväll, och en större två dagar efter. Rätt stor faktiskt, för den märktes på honom också efter vi hade haft sex om man säger så.. Och sen i måndags har jag mått illa av och till, ibland mer och ibland mindre, och vart lite skum i magen. Skumt magont och så.
När jag blev illamående igår igen och kommenterade att jag mått illa sen i måndags slängde D naturligtvis ur sig kommentaren om att vara gravid. Min första tanke var "nitrationsblödning", då fostret fäster sig i livmoderväggen. Två blödningar förra veckan, bara väldigt små men ändå som vid mens när slemhinna följer med... och nu illamående. Wtf?
Jag är 99% sääker på att jag inte är gravid - jag har ju inte missat några piller. Men eftersom de inte är 100% säkra kan väl inte jag vara det heller egentligen... men nej. Det där får dröja några år till, så jag bestämmer mig för att allt är pga stress och kanske också lite dålig mat/godis som vi åt. ;)
Igår följde jag med dem ut och fiskade. Egentligen ville D att det bara skulle vara han och S, hans vän som brukar vara här, men kompisen ville fråga nån annan snubbe ocskå. Så D tog med mig, + att då kunde jag köra alla dit och hem så killarna kunde dricka öl. Nån nytta får man väl ha av mig? Haha. Jag tog med mig böckerna och satt och pluggade och rökte. Sen blev det för kallt för att plugga. Alldeles för kallt. Aldrig mer, fy fan vad jag frös...
Vi kom hem rätt sent, tog nån macka och skulle kolla på film. Vet inte hur vi kom in på det, men vi kom in på träning, vikt osv. Jag frågade väl hur mycket som är rimligt att gå ner/vecka, och blev rätt missnöjd med svaret - jag hade ju velat gå ner mer än typ 0,75 kg. Han frågade hur mycket jag hade tänkt gå ner då, vilket jag ju inte kan svara på. Jag vet knappt själv. Jag vill gå ner några kg för att bli lite fastare och plattare. Den andra sidan av mig vill ju bli jätteliten igen - sist fick jag ju ändå behålla lite tuttar, höftfett och liite kvar på magen. D sa, igen, att han inte ville jag skulle gå ner i vikt, mina bröst lär ju försvinna (killar....) och det ÄR inte fint att vara helt hård och mager som tjej. Okej med platt mage om man har lite lovehandles tydligen, men fett ska finnas ändå. Han frågade hur mycket (lite) jag hade vägt innan och blev väl rätt chockad över att höra det. Han tycker att jag är superlätt, både liten och otroligt lätt att lyfta och hålla på med, så när jag sa att jag ju hade vägt 10-15 kg mindre blev han väl rätt chockad. Frågade om jag hade haft problem med vikten, och inte kunde gå upp i vikt. Sa att ja, jag hade problem med vikten men aldrig att jag inte kunde gå upp i vikt. Frågade om jag tränade mycket, och jag sa rätt ut som det var - jag både tränade hårt som fan och svälte mig genom hela gymnasiet i princip.
Så, då var det sagt. Han kanske förstår mina matvanor lite bättre nu? Vi snackade inte mer om det sedan, skönt är väl det. Men ja.
Över till något annat. Jag har bebisnoja på huvudet nu. Inte nog med att folk får bebisar kors och tvärs, D har ju också pratat lite om det... eller ja, att han vill ha en bebis och så, och ibland har han nämnt oss två med en bebis. Som i lördags när han berättade att han egentligen såå gärna ville byta ut mina piller och så, slänger ibland iväg kommentarer såsom "äh skit i dem idag" när jag rusar upp ur sängen på kvällen för att inte glömma ta ett. Dagarna blandas ihop nu, men det var två dagar under förra veckan då jag fick mindre blödningar. Konstigt nog, ibland har jag fått en liten ungefär en vecka innan mens. Nu fick jag en liiiten jävel en kväll, och en större två dagar efter. Rätt stor faktiskt, för den märktes på honom också efter vi hade haft sex om man säger så.. Och sen i måndags har jag mått illa av och till, ibland mer och ibland mindre, och vart lite skum i magen. Skumt magont och så.
När jag blev illamående igår igen och kommenterade att jag mått illa sen i måndags slängde D naturligtvis ur sig kommentaren om att vara gravid. Min första tanke var "nitrationsblödning", då fostret fäster sig i livmoderväggen. Två blödningar förra veckan, bara väldigt små men ändå som vid mens när slemhinna följer med... och nu illamående. Wtf?
Jag är 99% sääker på att jag inte är gravid - jag har ju inte missat några piller. Men eftersom de inte är 100% säkra kan väl inte jag vara det heller egentligen... men nej. Det där får dröja några år till, så jag bestämmer mig för att allt är pga stress och kanske också lite dålig mat/godis som vi åt. ;)
