Ytlighet.
Har ätit ungefär ½ äpple idag, 50 kcal säger jag på det. Eller nej, 60 - det var rätt stort ändå....
Middag får jag fixa själv, pappa och syrran åt innan när jag var iväg och skrev tenta så det är rester över till mig och mamma. SALLAD!! Ska försöka vänta ett tag till dock innan jag äter.. så jag inte blir hungrig sen ikväll igen.
Åh jävla gris till klasskompis också. Grisen är i farten igen, den där snubben som tvunget skulle försöka ragga på en trots att båda är upptagna, ni vet? Nu är det "festa här" hit, och "ta en fika?" dit och blööblöööblöö, "Synd du inte är intresserad, du är ju riktigt vacker". HAHAHAHAHA. Det är inte 1a april. Lura nån annan, jag är sjukt hard to get. Killar får kämpa som fan för att få mig intresserade. Jag har bara tappat all tro på män och människor. Ja utom min pojkvän då. Han håller jag mig till och jag är inte ens intresserad av att se på någon annan. Kan folk bara inte fatta det? Det kvittar om de ger mig komplimanger, för jag säger ändå alltid emot. Det kvittar hur full de försöker få mig, jag kommer inte gå över mina otrohetsgränser. Det kvittar hur fina planer och hur fina ord de än har, jag är för fan inte intresserad.
Jag blir faktiskt lite arg när killar som ovannämnda nämner mitt utseende, att det skulle vara synd att jag är upptagen för jag är snygg. Jaha, är det allt jag är? Är jag inget annat än snygg?
Lär känna mig först innan ni yttrar er om sådant. Ytliga son of a bitch.
(Och innan nån hater menar att jag själv är ytlig och inte har någon rätt i att klaga på andra - ja, jag är ytlig. Precis som ALLA FUCKING ANDRA. Men bara när det gäller mig själv. Ja jag vill se smal och snygg och sexig ut, ja jag tycker om att sminka mig och fixa mitt hår för att boosta mitt självförtroende, ja jag älskar snygga skor och kläder för jag käner mig så mycket snyggare då. Men jag är sällan ytlig när det gäller folk. Naturligtvis är utseendet det första man bedömer, för det är ju det första man ser och vet om personen. Men jag kräver inte att någon ska se ut som en jävla modell. Ja, jag tycker min pojkvän är jättesnygg och tyckte det från första ögonblicket. Men han blev ännu snyggare och ännu vackrare när jag lärde känna honom. That's my point - en person blir ful i mina ögon med fula handlingar och ful personlighet. Jag har vänner som - av andra - rankas som snygga, och andra som rankas som fula. So what? Jag umgås inte med dem för den sakens skull, utan för deras personlighet. Och i mina ögon är de alla lika vackra, oavsett. Jag hatar ytliga människor, det finns alltid så mycket mer under ytan.
Som med den här killen, som inte ens känner mig. Hade han tyckt jag var lika vacker efter att jag berättat varje dirty detail om mina ätstörningar? Om hur jag brukade älska att sitta och skada mig själv, och dras med ärr lite här och där som en ständig påminnelse? Om hur jag spydde tills jag spydde blod ibland? Nä. Tror inte det. Det är sällan någon tycker man är vacker och intressant efter en sådan grej.
Och därför håller jag mig till min pojkvän. Han älskar mig för den jag är. Och jag likaså tillbaka. Han vet allt, och jag vet allt. Typ. Och han blir ändå bara vackrare i mina ögon för varje dag som går.)
Middag får jag fixa själv, pappa och syrran åt innan när jag var iväg och skrev tenta så det är rester över till mig och mamma. SALLAD!! Ska försöka vänta ett tag till dock innan jag äter.. så jag inte blir hungrig sen ikväll igen.
Åh jävla gris till klasskompis också. Grisen är i farten igen, den där snubben som tvunget skulle försöka ragga på en trots att båda är upptagna, ni vet? Nu är det "festa här" hit, och "ta en fika?" dit och blööblöööblöö, "Synd du inte är intresserad, du är ju riktigt vacker". HAHAHAHAHA. Det är inte 1a april. Lura nån annan, jag är sjukt hard to get. Killar får kämpa som fan för att få mig intresserade. Jag har bara tappat all tro på män och människor. Ja utom min pojkvän då. Han håller jag mig till och jag är inte ens intresserad av att se på någon annan. Kan folk bara inte fatta det? Det kvittar om de ger mig komplimanger, för jag säger ändå alltid emot. Det kvittar hur full de försöker få mig, jag kommer inte gå över mina otrohetsgränser. Det kvittar hur fina planer och hur fina ord de än har, jag är för fan inte intresserad.
Jag blir faktiskt lite arg när killar som ovannämnda nämner mitt utseende, att det skulle vara synd att jag är upptagen för jag är snygg. Jaha, är det allt jag är? Är jag inget annat än snygg?
Lär känna mig först innan ni yttrar er om sådant. Ytliga son of a bitch.
(Och innan nån hater menar att jag själv är ytlig och inte har någon rätt i att klaga på andra - ja, jag är ytlig. Precis som ALLA FUCKING ANDRA. Men bara när det gäller mig själv. Ja jag vill se smal och snygg och sexig ut, ja jag tycker om att sminka mig och fixa mitt hår för att boosta mitt självförtroende, ja jag älskar snygga skor och kläder för jag käner mig så mycket snyggare då. Men jag är sällan ytlig när det gäller folk. Naturligtvis är utseendet det första man bedömer, för det är ju det första man ser och vet om personen. Men jag kräver inte att någon ska se ut som en jävla modell. Ja, jag tycker min pojkvän är jättesnygg och tyckte det från första ögonblicket. Men han blev ännu snyggare och ännu vackrare när jag lärde känna honom. That's my point - en person blir ful i mina ögon med fula handlingar och ful personlighet. Jag har vänner som - av andra - rankas som snygga, och andra som rankas som fula. So what? Jag umgås inte med dem för den sakens skull, utan för deras personlighet. Och i mina ögon är de alla lika vackra, oavsett. Jag hatar ytliga människor, det finns alltid så mycket mer under ytan.
Som med den här killen, som inte ens känner mig. Hade han tyckt jag var lika vacker efter att jag berättat varje dirty detail om mina ätstörningar? Om hur jag brukade älska att sitta och skada mig själv, och dras med ärr lite här och där som en ständig påminnelse? Om hur jag spydde tills jag spydde blod ibland? Nä. Tror inte det. Det är sällan någon tycker man är vacker och intressant efter en sådan grej.
Och därför håller jag mig till min pojkvän. Han älskar mig för den jag är. Och jag likaså tillbaka. Han vet allt, och jag vet allt. Typ. Och han blir ändå bara vackrare i mina ögon för varje dag som går.)
