zeropounds

Har kört en paus från det mesta - blogg, skola (dock inte det smartaste valet kanske men whatever), gym, ätstörning - i helgen och bara.. myst. Åkte till min pojkvän efter träningen i fredags och kom precis hem. Har ätit godis, vanlig middag, varma mackor en kväll, sett film - bara myst. Jag är mig själv med honom. Jag lever. Jag skrattar. Fånar mig som fan. Funderar, filosoferar och diskuterar. Jag är verkligen mig själv, barnslig och mogen på samma gång, djup och ytlig samtidigt. Jag älskar att han framkallar de sidorna av mig, att han lugnar mig i ångest, att han finns där helt enkelt.
Igår fick jag lite utav en ångestattack, kände mig så dålig och hade dåligt samvete över att jag inte råpluggade inför tentan den 13e, inte gymmade och åt lite för mycket sött. Han satt bredvid på sängen och strök mig över ryggen, drog med fingrarna över håret, smekte mig i nacken och på kinden, bäddade ner mig i den varma filten. Bara lät mig vara.
Det har varit en bra helg helt enkelt.

Har dock fruktansvärt ont i ena triceps (tror jag?) och knäet av och till... inatt när jag skulle vända mig i sömnen vaknade jag av smärtan i knäet och bara skrev av smärta, muskeln hade nog fastnat i läget den varit i så länge. Gud vad ont det gjorde, min pojkvän var uppe och satt och såg någon film på datorn och rusade bort till sängen för att hjälpa mig räta ut benet. Usch vad ont. :( Måste fixa tigerbalsam eller voltaren eller något sådant... nåt som funkar i alla fall! Och vila knäet lite.