Blandat
Vikten är tillbaka där den alltid tycks stå. Men den ska ner... ner, ner, ner. Jag tror det går lättare nu med tanke på att jag knappt har aptit och när jag väl äter mår jag illa eller har ont i magen.
Nu är det liksom dags för frukost och jag äter (jag vet, konstig frukost) soppa. Lite kcal liksom, varmt och mättande. Idag tog jag en macka till det också, åt mackan medan soppan skulle svalna och... blev mätt. Som fan. Överdrivet mätt faktiskt.
Jag har 3 alternativ att välja bland, vad gäller mitt illamående, aptit och allt skumt och ont med magen; 1. Det är stress, 2. Min ätstörning har återigen fått bort min aptit pga rädslan att bli fet och pga äckelkänslan jag har inför mig själv, eller 3. Jag har magsår.
Kanske kan det också vara pga min magkatarr, men det är ju pga stressen. Och jag har bara haft jävligt ont av min magkatarr, samt tecken på laktos- och glutenallergi varvat i perioder.
Jag satsar på stress, men allt låter rätt troligt faktiskt. Det sista är jag lite rädd för, eftersom jag ibland faktiskt spytt upp något som sett ut som både färskt blod och levrat blod (svarta klumpar). Och det är starkt tecken på magsår. Fast det var ju också ett tag sedan, när jag spydde oftare....
Nej, nu svamlar jag. Anyway. Idag har jag min soppa att äta. Jag antar att jag måste äta middag med de andra, men det blir bara lite eller så kommer jag undan med något annat, bättre alternativ. Måste börja äta mindre! Fast är rädd att man ska äta mer på kvällen sen då, t.ex. ta en kaka, en muffins eller nåt, eftersom min mamma alltid tycks baka nuförtiden, som när man var liten.
Men vad fan, förr åt jag ju knappt? Hunger är inte farlig, det är bara en känsla. Det går över med massa vatten. Även om jag kommer få springa till toa tusen gånger ikväll/inatt. Jag är ju ändå ledig imorgon so whatever.
Måste lära mig att inte äta så mycket, och inte tills jag är mätt, såvida det inte bara är sallad. Fast det gör jag iofs redan... jag äter mig bara mätt på sallad. Äter jag mig någonsin mätt på riktig mat, förutom soppa, så spyr jag. Eller så är det annan slags kcalfattig mat.
Men något måste jag göra, jag har varken tid, ork eller hälsan till att träna som förr.
Btw, fick tabletter igår av min pojkväns mammas vän som ska pigga upp. Nu låter det som värsta langningen haha, men det är det inte, oroa er inte. Min pojkväns mamma bannade mig som fan sedan och sa (med lite humor i rösten) att jag absolut inte fick säga något till min mamma, då skulle hon tro att de langar där och jag skulle inte få komma dit igen och det skulle inte vara bra (turligt nog har jag en bra relation till min käre framtida-svärmor, när jag och min pojkvän kommer in i köket kan hon hälsa på oss som "hejsan, mina små älsklingar". )
Men nej, hennes vän har MS och har medicin för att bli lite piggare i huvudet. För några veckor sen sa han att jag kunde ta en burk, trodde mest han skojade men igår kastade han in den i rummet. Ska testa imorgon och se om det kan hjälpa i pluggandet, (det var därför jag fick dem) vågar inte idag om jag ska köra sen. Känns lite knas, de är licenspreparat... dvs säljs inte i Sverige egentligen, läkaren behöver speciellt tillstånd för att skriva ut ett sådant läkemedel. Haha, hoppas det är bra åtminstone.
Nu är det liksom dags för frukost och jag äter (jag vet, konstig frukost) soppa. Lite kcal liksom, varmt och mättande. Idag tog jag en macka till det också, åt mackan medan soppan skulle svalna och... blev mätt. Som fan. Överdrivet mätt faktiskt.
Jag har 3 alternativ att välja bland, vad gäller mitt illamående, aptit och allt skumt och ont med magen; 1. Det är stress, 2. Min ätstörning har återigen fått bort min aptit pga rädslan att bli fet och pga äckelkänslan jag har inför mig själv, eller 3. Jag har magsår.
Kanske kan det också vara pga min magkatarr, men det är ju pga stressen. Och jag har bara haft jävligt ont av min magkatarr, samt tecken på laktos- och glutenallergi varvat i perioder.
Jag satsar på stress, men allt låter rätt troligt faktiskt. Det sista är jag lite rädd för, eftersom jag ibland faktiskt spytt upp något som sett ut som både färskt blod och levrat blod (svarta klumpar). Och det är starkt tecken på magsår. Fast det var ju också ett tag sedan, när jag spydde oftare....
Nej, nu svamlar jag. Anyway. Idag har jag min soppa att äta. Jag antar att jag måste äta middag med de andra, men det blir bara lite eller så kommer jag undan med något annat, bättre alternativ. Måste börja äta mindre! Fast är rädd att man ska äta mer på kvällen sen då, t.ex. ta en kaka, en muffins eller nåt, eftersom min mamma alltid tycks baka nuförtiden, som när man var liten.
Men vad fan, förr åt jag ju knappt? Hunger är inte farlig, det är bara en känsla. Det går över med massa vatten. Även om jag kommer få springa till toa tusen gånger ikväll/inatt. Jag är ju ändå ledig imorgon so whatever.
Måste lära mig att inte äta så mycket, och inte tills jag är mätt, såvida det inte bara är sallad. Fast det gör jag iofs redan... jag äter mig bara mätt på sallad. Äter jag mig någonsin mätt på riktig mat, förutom soppa, så spyr jag. Eller så är det annan slags kcalfattig mat.
Men något måste jag göra, jag har varken tid, ork eller hälsan till att träna som förr.
Btw, fick tabletter igår av min pojkväns mammas vän som ska pigga upp. Nu låter det som värsta langningen haha, men det är det inte, oroa er inte. Min pojkväns mamma bannade mig som fan sedan och sa (med lite humor i rösten) att jag absolut inte fick säga något till min mamma, då skulle hon tro att de langar där och jag skulle inte få komma dit igen och det skulle inte vara bra (turligt nog har jag en bra relation till min käre framtida-svärmor, när jag och min pojkvän kommer in i köket kan hon hälsa på oss som "hejsan, mina små älsklingar". )
Men nej, hennes vän har MS och har medicin för att bli lite piggare i huvudet. För några veckor sen sa han att jag kunde ta en burk, trodde mest han skojade men igår kastade han in den i rummet. Ska testa imorgon och se om det kan hjälpa i pluggandet, (det var därför jag fick dem) vågar inte idag om jag ska köra sen. Känns lite knas, de är licenspreparat... dvs säljs inte i Sverige egentligen, läkaren behöver speciellt tillstånd för att skriva ut ett sådant läkemedel. Haha, hoppas det är bra åtminstone.
